Minimarket S/S 12
Jag har inte skrivit särskilt mycket om modeveckan i den här bloggen, mestadels för att jag koncentrerat mig på innehåll till Fashionweeks-bloggen. En sak som jag noterade redan under modeveckans första dag, och som sedan höll i sig under hela veckan (well, under de tre dagarna) var hur de olika designerna “använde sig av” olika etniciteter hos modellerna för att förstärka intrycket av kollektionerna. Jag tror inte detta var ett medvetet val, det vore otäckt om så vore fallet, men jag tycker att det är otroligt intressant.
Frånvaron av modeller med icke-nordisk etnicitet var givetvis i vanlig ordning hög, men det som fångade mitt intresse var snarare vilka designers som använde sig av modeller av andra etniciteter än den typiskt nordiska, och vilka som inte gjorde det alls. Är det exempelvis en slump att Minimarket, i en kollektion som är inspirerad av Egypten, använder sig av mörkhyade modeller i större utsträckning än exempelvis V Ave Shoe Repair, ett märke som anses vara mer avantgardistiskt och “svårt”? Nej, det är det självklart inte. Min upplevelse av visningarna under Stockholms modevecka var att ju mer minimalistiskt och “svårt” ett märke var, desto vitare var visningen, medan de visningar som var mer “kvinnliga” (STORA citationstecken på detta begrepp) bohemiska (etniska) och “flowy” gicks av betydligt fler mörka tjejer.
Detta beror på en rad olika faktorer, varav den mest betydande antagligen grundar sig i det ständiga exotifierande av kvinnor (och män) med andra etniciteter som pågår i vår kultur. Att en designer därför spontant känner att det är schysst med en mörk tjej i en etniskt inspirerade mönster eller en flowy klänning grundar sig alltså förmodligen i den bild vi har av “den mörka kvinnan”. Det här känns sjukt äckligt, och även om det inte är en nyhet att det ligger till på detta viset upplevde jag att det var obehagligt tydligt under Stockholms modevecka.
Jag har tidigare talat om bilden av det mer avantgardistiska modet som mer intellektuellt (kanske till och med mer intelligent) och denna bild känns även den väldigt aktuell om vi ska fundera över anledningen till att V Ave Shoe Repair’s visning var så smärtsamt uteslutande bestående av ljusa modeller. Dekonstruerad, avantgardistisk design upplevs av många som långt mer genomtänkt, konceptuell och avancerad än mer bohemisk och lekfull sådan, vilket enligt mig är en anledning till att dessa designers visningar ofta består nästan uteslutande av vita modeller. Många har en bild av det avantgardistiska modet (som här V Ave Shoe Repair) som mer intelligent, och detta koncept är mer förenligt med ljushyade modeller då vi också har en bild av vita människor som mer intelligenta. Detta är givetvis oerhört vidrigt rasistiskt och något som jag tycker är otroligt obehagligt, men det är en djup rotad uppfattning i det västerländska samhället.
Viktigt att poängtera är att jag knappast tror att exempelvis Minimarkets castingteam medvetet tänkte att “vi kör lite mörkhyade tjejer nu när det är Cleopatra-tema, det blir lite exotiskt sådär” på samma sätt som jag inte heller tror att V Ave Shoe Repair’s castingteam resonerade som så att “amen nu är det ju svårt och intellektuellt mode vi sysslar med, då kör vi bara ljusa tjejer så den bilden förstärks” men likförbannat är det ju så det går till, undermedvetet.
Jag tycker detta är oerhört svårt att skriva om, eftersom det är ett så känsligt ämne, men lika knepigt som det är att formulera sig kring, lika viktigt är det att diskutera och uppmärksamma.
